Självinsikter...

 Ibland gör man saker som man inte riktigt själv förstår varför... jag försöker förstå mig själv när jag går igenom saker som är jobbiga. Antingen gräver jag ner mig i sängdunet och gömmer mig som i en kokong, ex. under höst deppressionen som infaller varje år varken jag vill eller inte...
Eller så försöker jag hitta på så mycket som möjligt för att inte tänka... just så håller jag på nu. Försöker träffa så mycket goa människor som möjligt och göra saker. Orkar inte med mitt egna sällskap.

Jag kommer på mig själv skratta ibland och undra om det är rätt av mig? Ibland kommer jag på mig själv stirra in i väggen och inte tänka alls. Och helt plötsligt bara gråter jag... 

Ibland när jag lyssnar på en låt eller ser en bild eller va fan som helst egentligen, och så tänker jag såhär: "Detta måste jag visa Olivia!". Sen så kommer jag till insikt. Jag kan inte förstå att du inte finns ibland oss längre.
Jag ser ditt namn på facebooks chatlista...och typ bara väntar på att en grön plupp ska dyka upp....

Jag saknar dig gumman...